Kryptokort ges ut av flera internationella kortutgivare så som Binance, Coinbase, Wirex och Crypto.com. Det vanligaste sättet att skaffa ett kryptokort är att är ladda hem kortets tillhörande app och skicka in en kortansökan via appen.
För att kunna börja betala med kortet behöver du genomföra en överföring av kryptovaluta eller fiat till kortets konto. Kryptovaluta kan förklaras som en digital valuta som inte är knuten en central stat, exempelvis bitcoin. Fiatvaluta är en nationell valuta som ges ut av en stat, exempelvis Euro eller SEK. Vilka olika valutor som accepteras kan variera en hel del mellan de olika korten.
Med saldo på kortet, vilket ses i kortets tillhörande app, kan kryptokortet användas som vilket annat debetkort som helst. Vid betalning används kryptovaluta men tack vare kortets tekniska lösning får mottagaren fiat. Dessa kort kan alltså användas överallt där Visa- eller Mastercard tas emot.
En av de större skillnaderna mellan de olika kryptokorten är hur växling mellan kryptovalutor och fiat sker. Det är även en punkt som därmed påverkar kortets användarvänlighet. För mottagaren spelar det däremot ingen roll då betalningen kommer ske i fiat.
Det första alternativet är att växling från kryptovaluta till fiat sker manuellt i appen. Detta måste göras innan kortet önskas användas för betalning. Personen kanske har 5000 kr i Ether och väljer att växla 2000 kr till fiat inför en veckohandling av mat. Vid kortbetalning dras fiat från kontot.
Med ett kort som kräver växling före behöver kortägaren regelbundet genomför denna växling för att kryptokortet ska ha ett saldo inför köp. Fördelen är att det blir färre transaktioner att hålla reda på inför kommande deklaration.
Andra alternativet är att kortutgivaren automatiskt växlar till fiat vid betalningstillfället. Därmed används detta debetkort som vilket annat kort som helst. I appen anges däremot i vilket prioriteringsordning som olika kryptovalutor ska säljas till fiat när en kortbetalning sker. Växlingen sker automatiskt och direkt vid betalningen varpå mottagaren får fiat.
Även om alla kryptokort är debetkort så erbjuder vissa kryptokort möjligheten att få en löpande kredit. Denna kredit har varken kräver kreditupplysning eller en fast återbetalningstid.
För att kunna få en kredit krävs säkerhet i vissa utvalda kryptovalutor. En del av säkerhetens värde kan sedan lånas. Hos exempelvis Crypto.com ges en kredit motsvarande 50 % av den säkerhet som låses. Den som använder 50 000 kr i Bitcoin som säkerhet får alltså låna kryptovaluta motsvarande 25 000 kr. Pengarna kan användas för att betala med via kortet eller så skickas pengarna till din kryptoplånbok.
Den ränta (eller avgift) som lånet innefattar läggs på det lånade beloppet. Efter en månad kan skulden därmed vara 25 250 kr.
Krediten har alltså inte någon förutbestämd återbetalningstid. Istället är det viktigt att ha koll på belåningsgraden. Belåningsgrad är lånesumman dividerat med värdet på säkerheten. I exemplet ovan hade krediten 50 % belåningsgrad. Skulle värdet på Bitcoin gå ner eller ränta läggas på skulden, kommer belåningsgraden gå uppåt.
Alla krediter har en nivå på belåningsgrad då likvidering sker, ofta benämnd som TLV. När denna nivån nås kommer kortutgivaren att sälja säkerheten för att lösa lånet. Vid dessa tillfällen tas även generellt en likvideringsavgift ut. Utifrån hög volatilitet på kryptomarknaden bör alltså belåning enbart ske med mycket låg belåningsgrad.
Kryptokort som erbjuder kredit kan även erbjuda möjligheten till en lägre ränta om en viss mängd av kortutgivarens egen kryptovaluta hålls låst. Detta kallas för staking.
Är du intresserad av att skaffa ett kryptokort är det viktigt att du jämför de olika korten utifrån dina behov och önskemål. Exempel på frågor som du kan ställa sig själv för att ta reda på vilket kort som du bör skaffa är:
Håkan är en erfaren skribent på Kreditkort.com sedan 2021. Håkan fokuserar på att skriva recensioner av kreditkort, skapa informativa guider och publicera nyheter om krediter och kort. Han bygger sina djupa kunskaper inom privatekonomi på både utbildning och praktisk erfarenhet, och testar ofta de kort han recenserar för att få förstahandsinformation.