När kreditkorten kom till Sverige

Kreditbrickan – kreditkortets föregångare

Kreditbrickan, eller ”charge coin” som den hette i USA där den uppfanns under 1890-talet, var en liten bricka av metall som började ges ut till stamkunder på varuhus och bensinstationer. Brickan kunde användas för att betala på kredit i den butik som givit ut den och precis som kreditkortet hade den ett unikt nummer ingraverat på framsidan. Vid betalning lämnades bricka fram i kassan och dess nummer kontrollerades mot ett register över kreditkunder. Köpesumman lades då till den utestående skulden som sedan betalades inom en överenskommen tid.

En annan likhet med kreditkortet var att de flesta butiker som gav ut kreditbrickor gjorde en slags kreditprövning där de kontrollerade att den som handlade hade tillräckligt med pengar på banken. Kreditbrickan blev därför något av en statussymbol och många damer bar brickan, som hade ett litet hål i toppen, i en kedja runt halsen. Under det glada 20-talet blev brickan allt mer populär och det var också under denna tid den kom till Sverige.

Det var det anrika varuhuset NK, eller Nordiska Kompaniet som det egentligen heter, som tog idén med en kreditbricka till Sverige. NK som varumärke är kanske främst förknippat med lyx, klass och kvalitet; men varuhuset har också en historia av att vara nytänkande och våga pröva nya idéer från utlandet. Till exempel var NK först med att sälja både jeans och TV-apparater i Sverige. Därför var det inte förvånande att det var just NK som var först med att ge ut en kreditbricka. Och precis som i USA blev kreditbrickan snabbt en statussymbol. 

Det första riktiga kreditkortet

Även om kreditbrickorna hade flera likheter med dagens kreditkort hade de en viktig begränsning i form av att de endast gick att använda i den butik där de givits ut. Att ta fram ett mer generellt gångbart alternativ till kontanter var en idé som uppstod långt senare; år 1949. Även denna idé hade sitt ursprung i USA och uppkom när affärsmannen Frank Mc Namara glömt plånboken hemma vid ett restaurangbesök. Detta ledde till att han uppfann Diners club; ett pappers- och sedermera plastkort som kunde användas för att betala just på restauranger, och som blev snabbt populärt.

Diners club fick 1958 sällskap av ett kreditkort från American Express, som fram till dess varit ett rese- och logistikföretag. Detta kort var det första riktiga kreditkortet, där fakturan inte behövde betalas nästa månad utan kunde skjutas upp mot en räntekostnad. Samma år kom Bank Americard, det första kreditkortet som fungerade över delstatsgränserna, och som senare skulle komma att bli Visakortet. Under denna tid började kreditkortet också spridas till fler länder.

Kreditkortet kommer till Sverige

Precis som med kreditbrickan var NK i Stockholm pionjärer när det kom till kreditkort. Deras kort, som ersatte kontobeviset av papper som i sin tur ersatt kreditbrickan, var det första kortet i plast på den svenska marknaden när det kom ut 1959. Kortet var knutet till Diners Club. Ungefär samtidigt hade 56 detaljhandlare i Stockholm gått samman och bildat Stockholms Konto-Ring AB. De gav ut ett kort som fungerade i samtliga av dessa butiker och där en extern aktör administrerade betalningarna.

NK och Konto-Ring AB följdes av affärsbankerna som startade sina egna betalnätverk för kortbetalning. Även om man tidigt såg potentialen i kort som betalmedel fanns en viss skepsis, framförallt då man av tradition tyckte att det fanns en moralisk risk med kreditköp. Bankerna gav därför inte ut korten själva utan startade separata företag för detta ändamål. 1962 gick dessa företag samman och gav ut Köpkortet, det första kreditkortet med landsomfattande service lanserades. Köpkortet fanns fram till och med 2007. Strax efter Köpkortet lanserades Eurocard, som senare kom att ingå i Mastercard, av SEB. 

Kreditkorten marknadsfördes aggressivt vilket skapade en oro för ökad konsumtion och skuldsättning. Lagar kring marknadsföringen och hanteringen av krediter stiftades och den räntefria perioden infördes. Kreditkortens popularitet fortsatte dock att öka, speciellt sedan korten under 70-talet även började fungera för bankomatuttag. Vid slutet av 70-talet fanns ett 60-tal kort på marknaden och de internationella korten Visa och Mastercard etablerade sig. Debatten om farorna med kreditköp pågår dock än idag i vad som kallas världens kortvänligaste land.